Jag funderar starkt på att köpa nya skor idag. Kanske på skopunkten till och med. Ta 3, betala för 2 gillar jag skarpt. Dessa hoppas jag hitta i min storlek, vilka fler det kan bli får vi se...

Tröttare än tröttast just nu. Och klockan är bara runt 21 en lördagskväll.

Men vad ska man göra? Tydligen är det så att vår yngsta tjej har bestämt sig att nån gång runt 5 är en bra tid att vakna och kliva upp på morgonen. Jag är dock inte så säker på att varken mamma eller pappa håller med...

Men kan hålla med om att det är rysligt svårt att somna om när det är så ljust och fint ute redan den tiden. Jag försöker självklart hålla solen ute med hjälp av gardiner och persienner, men några solstrålar slår allt igenom.

Fast egentligen är jag ju jätteglad för ljuset och solen. Min ljusbleka hud speciellt. Nu kanske, kanske jag hinner få lite bränna innan kjol, klänning och bikini ska på. Om inte annat så ska jag fusksola lite inomhus innan...

Det borde vara förbjudet enligt lag för småbarn att vakna kl. 04.45 dagar då mamma ska jobba...

Så var jag här igen. Har ju missat en hel vecka i bloggen nu nästan.

Skulle kunna skylla på min dåliga vana som nybörjare, men det vore inte sant. För jag har tänkt på bloggen. Varje dag nästan. Och haft dåligt samvete. Men va tusan, tiden fanns inte. Hur jag än vände och vred för att försöka få tiden att räcka till gick det inte. Förrän nu...

Här har vi nämligen haft kikhosta, pricksjuka, skilsmässor och övrigt strul i släkt och familj.

Skilmässan ja... Den är nog bland det värsta jag varit med om! Jag är släkt med den manliga delen i förhållandet. De har varit gifta i 5 år. Har 4 barn ihop. Mamman har på senare tid börjat hota barnen, slå dem och gjort andra tvivelaktiga saker. Mannen lämnar henne en morgon och tar barnen med sig. Helt rätt beslut enligt mig.

Nu till den stora smällen. Sex veckor efter han lämnat henne ringer kvinnan och ber att de ska ses. Mannen vill inte. Säger att då ska advokaterna vara med. Då kommer det... Kvinnan berättar att deras 4-åriga dotter egentligen inte är hans! Utan hennes ex. (som hon har två barn sen tidigare med)

Nu är såklart min släkting helt förstörd, vet inte vad han ska tro, men säger samtidigt att vad som än händer är hon på nåt sätt alltid hans.

Men jag säger, vad f*n är det för stil av tjejen? Hur i h-vete kan man ens göra nåt sådant? Ett sådant enormt svek mot alla inblande!  Om det är sant förstör det ju inte bara hans, utan även dotterns liv och alla runt omkring dom. Och om det inte är så... Då är hon bara... Ja, jag vet inte. Vad jag därmot vet är att hela situationen är helt sjuk... Och man vet inte vad man ska säga eller göra för att det ska bli ¨rätt¨. Men vad jag gör, säger och framförallt visar, är att jag finns här för honom och hans nära. Vad mer kan man göra?

Sliter på jobbet nu. Eller sliter och sliter. Är här och jobbar i alla fall.

Ikväll ska jag ta tag i något som i mina ögon liknar en häxjakt.

Lite nervös är jag nog, men vet att jag har, och framförallt, gör rätt.

Men hur man ska få andra människor att öppna ögonen och inse att även deras barn gör fel? Jag kan ärligt säga att jag vet och ser mitt barns del i det hela. Men all skit ska hon inte behöva ta! Nej, nu är jag arg, ledsen, frusterad och beslutsam på samma gång. Så tar ni strid mot mig, så är var beredda på en fight!

Mitt första inlägg som bloggare.

Nu gäller det att lägga ribban rätt.

Diskutera politik, visa shoppade kläder, prata småbarnsprat, skrika ut min ilska eller skryta om sexlivet? Det är frågan det. 

Eller så struntar jag i det och låter det bli som det bli. Ja, så får det bli. En blandning av allt.

För nu så väntar soffan, tvn och maken på mig. Men framförallt, en stor påse Polly.